Historik över Långedragsjullarna



Båtbyggeriet har gamla anor i Norden. Redan 1800 f.Kr. hade man sjöledes kontakt
ända till Frankrike, vilket krävde avancerad teknik för båtbyggande. Den klinkbyggda båten
växte fram som Nordisk båttyp. Sättet att sammanfoga köl, stävar, bordläggning och spant var löst långt innan Vikingatiden.  Båtarna var lätta, smidiga, snabba och lättmanövrerade med åror och rullar uppför floder och forsar eller med råsegel på öppet hav, där båtarna visade sin styrka och sjövärdighet. Färderna gick genom Ryssland till Konstantinopel, till Island, Grönland och Nordamerika! Havet sammanlänkade folk med båtar, innan stigar och vägar knappt var farbara.


Vikingatida klinkbyggt skepp från 800-talet funnet i en brandgrav vid Oseberg i Norge 1904.

Vikingarna blev berömda för sina skepp, som tillhör de mest funktionella fartyg som byggts!
I Norden byggdes båtar i olika storlekar, men de hade ett gemensamt : De var klinkbyggda.

När sillperioderna tog slut byggdes större sjöbåtar för backefiske på bankarna och segling på öppet hav. Kungsviken, Svineviken och Henån på norra Orust blev centra för båtbyggeriet. Snipan och Kostern med sina goda seglingsegenskaper och spetsiga akterskepp var fortsättning
i tusenårig tradition utmed Bohuslänska kusten, på Koster, Hvaleröarna och hela det Norska Östlandet. Kostern som båttyp spred sig runt Sveriges kust ända upp till Mälaren. Båtarna bygg-des "på känn" utan ritning. Det var här seglingen för nöjes skull, kom att möta traditionen.


Bohusjullar med sprisegel.                                                Foto : Göte Hurtig i Uddevalla.

Den vackra och välseglande Bohusjullen med sprisegel var anpassad till landskapet och sjöför-hållandena i Bohuslän. Bohusjullarna byggdes för hemmafiske och för att ha med på däck på de stora sjöbåtarna. Den plattgattade Bohusjullen var mer lättmanövrerad än den äldre spetsgattade Snipan. Bohusjullen blev ursprunget till Långedragsjullen.  

Men man ville ha en snabbare seglare som nöjes- och kappseglingsbåt. Långedrags Segelsäll-skap LSS bildades 1923 för att :  "Samla de små allmogebåtarna som finnas på Långedrag
och närmast liggande platser till ordnad kappsegling"
.

En Julle med modern rigg konstruerades 1925 och byggdes av Bröderna Karlsson Båtvarv i Svineviken på Orust.

Den äldsta bilden av en Långedragsjulle : J18 nr 7 "Hia-Hing" byggd 1928.    Foto från 1929.

J18 år 1927.   Hjalmar Olsson på Arendalsvarvet i Göteborg fick uppdraget av Långedrags  Segelsällskap att rita en moderniserad Julle med 18 kvm segelyta enligt LSS antagna byggnads-bestämmelser. Ritningen signerades 1927. Det blev en "Segeljulle" som fick 18 kvm gaffelrigg. Båten blev LSS utlottningsbåt 1928. 

De första J18-båtarna byggdes vid Bröderna Arvid och Gustaf Karlssons Båtvarv i Svine-viken, Orust. Hjalmar Olsson ritade om riggen 1928, lutade masten något bakåt och båten fick Bermudasegel.  J18 blev snabbt en mycket populär kappseg-lingsbåt. Det har byggts 130 båtar på olika varv fram till 1969. Den äldsta J18 som finns bevarad är J18 nr 3 Bohusläns Museum i Uddevalla. Många J18 har under åren sålts bl.a. i Tyskland och Holland.


Kappsegling 1933!  J22 nr 1 "Nabben II" och J22 nr 2 "Svanungen". De två första J22:orna.

J22 år 1931.   Önskemål fanns om en lite större båt, mer lämpad för familjesegling.
Hjalmar Olsson ritade den första J22 år 1931. Beställaren lovade köpa nr 1 om LSS beställde
en till, nr 2 som blev utlottningsbåt för LSS år 1932. Då kunde nr 1 och nr 2 kappsegla mot
varandra. Båtarna byggdes vid Bröderna Arvid och Gustaf Karlssons Båtbyggeri i Svine-
viken, Orust
. Sedan dess har det byggts 52 båtar på en olika varv fram till 1967. 

Den äldsta J22 som seglar är J22 nr 1 "Nabben II" i Uddevalla. Båten restaurerades 2009-2010
till originalskick. "Nabben II" kappseglade 1932-1945 och tog bl.a. hem Jullehornet, som sin tids
snabbaste Långedragsjulle.    J22 nr 1 "Nabben II" K-märktes 2009 av Sjöhistoriska Museet.


J22 nr 1 "Nabben II" (med bomullssegel) och J22 nr 6 "Västan" på GKSS och LSS Klassiska Träbåtsregatta i Långedrag den 6 juni varje år.  Dessa två båtar har kappseglat ihop sedan 1938!


J14 nr 69 "Härja" byggd 1951.            Foto : Cara Hansson och Anton Stoltz i Göteborg 2011.

J14 år 1934. En liten men fin seglare! Hjalmar Olsson ritade båten 1934. Sedan dess har det byggts 133 båtar fram till 1979. Båtkonstruktören Tage Hellman blev känd som specialist på J14 och ritade många av dem.  Inga uppgifter finns om nr 1, men flera J14 finns på västkusten som dagseglare.  J14 nr 10, är den äldsta seglande J14. Den finns i Lago di Como, Italien!


J26 nr 3 "Alba" byggd 1943.                                Foto : Laila och Olle Dahlström i Hässelby.

J26 år 1940.
  Hjalmar Olsson ritade J26 1940 som en "Långfärdsjulle". J26 var den största
av Långedragsjullarna. Den ansågs av många lite för stor, och det byggdes därför bara elva båtar varav 9 båtar är klassade. Den äldsta seglande är J26 nr 2 i Björlanda Kile. På bilden ovan :
J26 nr 3 "Alba" med hemmahamn i Hässelby, där Laila och Olle Dahlström seglar i Mälaren.   


J10 nr 504 "Sirene" byggd 1961. Kappseglar i Nederländerna!    Foto från Joop Huyzing, 2011.
 
J10 år 1941. Hjalmar Olsson fick uppdraget av Långedrags SS att rita J10 år 1941.
Eftersom båtbyggarna var inkallade under kriget och upptagna med att bygga minsvepare,
lär det ha varit Landshövding Malte Jacobsson som såg till att J10 kom att byggas för att skapa arbete åt Bohusläns yngre och äldre båtbyggare. J10 var en entypsbåt som byggdes alla efter
samma ritning.  J14, J18, J22 och J26 var konstruktionsbåtar och byggdes inom en given
regel och som ritades av många olika båtkonstruktörer.  J10 utgick från en och samma ritning
av Hjalmar Olsson, men med en viss komplettering genom åren. Den första J10 var utlottnings-båt för LSS år 1942. Sedan dess har det byggts 602 båtar. Under kriget gick hela järnvägsvagnar fullastade med J10:or till Stockholm. Beställare var bl.a. Kungliga Motorbåtsklubben. Det fanns inte bensin att köpa till motorbåtarna, för att ta sig ut till öarna i Stockholms skärgård. Då började man köpa segelbåtar i stället.  J10 blev en stor kappseglingsklass i segelsällskapen och en mycket populär ungdomsbåt.  Den äldsta seglande är J10 nr 3 "Hula" i Hälleviksstrand, byggd 1942.


J10 seglar Hjuviksregattan 1963. Närmast J10 nr 4 "Nalle Puh" från 1942.

Byggda Långedragsjullar
: J18=130, J22=52, J14=133, J26= 9, J10=602 = 926 Jullar totalt.



    Lite kuriosa :
Det ska ha funnits J8 också, som byggdes i två provexemplar. J8 nr 1 hette " Havsörnen".
Namnet målades under vattenlinjen. J8 var tänkt att kappsegla mot J10, men rorsman fick
inte vara äldre än 19 år. Vad som hände med dessa båtar är okänt. Nedanstående båt från
Lilla Kålviks varv på Orust kan vara en J8?    Se vidare under rubriken Oklassade J8.


Det lär ha funnits en J16. Den var utlottningsbåt i Lysekils SS.  -  Det fanns planer på att bygga även en J32, men detta projekt lämnade aldrig ritbordet, så långt vi känner till. 
 
Ur tidningen : Båt för alla från 1977 hittar vi en notis om J11 och J17 som byggdes i glasfiber :


Alla dessa båtar :  J8, J16, J32, J11 och J17 är inte registrerade som Långedragsjullar av LSS, och finns därför inte med i www.julleregister.se, eller så är de med under rubriken Oklassade.


Torsten Andersson i LSS är förutsättningen för att www.julleregister.se finns!

Torsten Andersson i LSS har fört kunskaperna vidare om Långedragsjullarna, från det handskrivna registret på 1930-talet till år 2009 då Långedragsjulleregistret lades ut på nätet
av Bengt Arne Runnerström och blev : www.julleregister.se. Torsten Andersson har därmed bidragit till att föra kunskaperna vidare, om en bit av vår Svenska båtkulturhistoria, från 1930-talet över krigsåren och in i en tid, där vi fick det bättre ekonomiskt, mer ledighet och då vanligt folk fick råd att köpa fritidsbåt.

Här följer Torsten Anderssons egen text : Historik över tävlingar och regattor i LSS regi.

Långedrags Segelsällskap
fick sitt klubbhus 1945. Innan hade LSS ett litet rum, eller snarare stor skrubb. Då användes ångbåtsbryggan vid Långedrag som startplats. LSS kämpade under enkla omständigheter. Fram till i början av 1950-talet var det endast Långedragsjullar och
Kosterbåtar av olika storlek som deltog i tävlingarna.

För att få delta i tisdagsseglingarna (poängseglingar) måste man vara medlem i LSS. Det var på den tiden likadant i andra segelsällskap. Regattorna däremot var öppna för alla. Vid LSS 40-års Jubileumsregatta 1963 deltog 23 olika klasser. Följande båttyper har deltagit i LSS tävlingar :

Drakar, 5,5:or,  B22:or,  Starbåtar,  Soling,  IF-båtar,  Nordiska Folkbåtar,  Viggar,  Andungar,  Stjärnbåtar,  Spiggar,  BB11:or,  Flying Dutchman,  505,  Flying Junior,  Finnjollar,  OK-jollar,  Laser,  E-jollar,  Trissjollar,  Långedragsekor,  GKSS-ekor,  Lill-Triss,  Jolly Scott och naturligt-vis Optimistjollar. Det har funnits fler båttyper, men de har varit relativt sett små klasser. Inte att förglömma Julleklasserna och diverse Kosterbåtar.

Kappsegling med Stjärnbåtar vid Långedrag. 

LSS var på sin tid känt för sina långa banor. För de större båtarna gällde det inte sällan rundning vid Rödskärsbådan alternativt Rossbådan. Båda åt Grötöhållet. Mot syd rundades ofta Kleva-grundet. Då gällde det att ha med sig proviant om det var svaga vindar.

Under i synnerhet 1950-talet hade LSS ett givande utbyte med Marstrands Segelsällskap.
Eftersom många MSS:are hade Långedragsjullar, var detta naturligt. Innebörden var att MSS
kom till LSS regattor och tvärt om.
 
Den mest namnkunnige från MSS var Calle Båysen. Han deltog i regattorna långt efter att han fyllt 80 år. Han vann många tävlingar med sina J18. Varför valde Calle Båysen att segla J18?
Jo han fick förtroendet att segla just en J18 som var utlottningsbåt under 1940-talet. Han blev
så nöjd med båten att han beställde en för egen räkning. Detta fick till följd att han under årens lopp beställde ytterligare tre J18. Samtliga hade namnet "Flamman".

Läs om Calle Båysen och hans "Flammor" på J18 nr 44, J18 nr 102, J18 nr 108, J18 nr 118.

Calle Båysen är gast i sin J18 nr 118 med sonen Olle Båysen till rors.

LSS hade en speciell pokal : "Jullepokalen". Enligt en respittabell, långt före Lystabellen, hade
samtliga Långedragsjullar alltifrån 10-jullar till 22-jullar chansen att erövra den. Denna pokal var det finaste priset en julleseglare kunde vinna. Pokalen har många kända namn ingraverade. Den som senast erövrade pokalen var Lennart Bergqvist med J18 nr 100 "Puck". Efter tre segrar tog han hem priset för gott.   Se pokalerna på : J22 nr 1,  J22 nr 33,  J18 nr 100  och  J10 nr 59.



Tro nu inte att LSS endast har jullar i sitt program. Sedan början av 1970-talet har LSS
arrangerat åtskilliga tävlingar för diverse klasser. För Lys-båtar har LSS arrangerat Knalterundan
samt Bohusläns 100 milasegling. Långedrag-Lysekil och åter. LSS har under många år varit med-arrangör av GT-optimisten. LSS har bl.a. arrangerat diverse regionkval för olika båttyper :

Flertal DM för IF och Folkbåtar.  Rikskval för OK-jollar.  Grand Prix-Rikskval för Laser.
Lag-SM för Optimistjollar.  SM för Finnjollar och OK-jollar.  SM för lagsegling IF och Folk-
båtar.  NM för Optimistjollar och E-jollar.  VM-kval för OK-jollar.

LSS tidigare ordförande Ivar Ahlgren och Björn Johansson är de som dragit igång ovan-stående stora och mycket ansvarsfulla tävlingar. Tävlingar som gett LSS det bästa anseende
från deltagare och deras respektive förbund.  LSS ordförande Göran Ejdeling för traditionen vidare.  LSS har för framtiden högt ställda mål att arrangera lika stora tävlingar som tidigare.

www.julleregister.se