Historik över Långedragsjullarna



Båtbyggeriet har gamla anor i Norden. Redan 1800 f.Kr. hade man sjöledes kontakt
ända till Frankrike, vilket krävde avancerad teknik för båtbyggande. Den klinkbyggda båten
växte fram som Nordisk båttyp. Sättet att sammanfoga köl, stävar, bordläggning och spant
var löst långt innan Vikingatiden. Båtarna var lätta, smidiga, snabba och lättmanövrerade
med råsegel över haven där båtarna visade sin styrka och sjövärdighet, med åror i floder
och på rullar förbi forsar. Färderna gick genom Ryssland till Miklagård, Konstantinopel,
till Island, Grönland och Vinland, Nordamerika! Havet sammanlänkade folk med båtar,
innan stigar och vägar knappt var farbara.


Vikingatida klinkbyggt skepp från 800-talet funnet i en brandgrav vid Oseberg i Norge 1904.

Vikingarna blev berömda för sina skepp! De var bland de mest funktionella fartyg som byggts!
I Norden byggdes båtar i olika storlekar, men de hade ett gemensamt : De var klinkbyggda.

När sillperioderna tog slut byggdes större sjöbåtar för backefiske på bankarna och segling på öppet hav. Kungsviken, Svineviken och Henån på norra Orust blev centra för båtbyggeriet. Snipan och Kostern med sina goda seglingsegenskaper och spetsiga akterskepp var fortsätt-
ningen på en tusenårig tradition utmed Bohuslänska kusten, på Koster, Hvaleröarna och
hela det Norska Östlandet. Kostern som båttyp spred sig runt Sveriges kust ända upp till Mälaren. Båtarna byggdes "på känn" utan ritning. Seglingen för nöjes skull, kom här
att möta traditionen
.


Bohusjullar med sprisegel.    Foto : Göte Hurtig, Uddevalla.

Den vackra och välseglande Bohusjullen med sprisegel var anpassad till landskapet och
sjöförhållandena i Bohuslän. Bohusjullarna byggdes för hemmafiske och för att ha med
på däck på de stora sjöbåtarna. Den plattgattade Bohusjullen var mer lättmanövrerad än
den äldre spetsgattade Snipan. Bohusjullen blev ursprunget till Långedragsjullen.  

Men man ville ha en snabbare seglare som nöjes- och kappseglingsbåt.
Långedrags Segelsällskap
LSS bildades 1923 för att :  "Samla de små allmogebåtarna
som finnas på Långedrag och närmast liggande platser till ordnad kappsegling"
.

En Julle med modern rigg lär ha konstruerats redan 1925 och byggdes på Bröderna
Karlssons Båtvarv i
Svineviken på Orust.

J18 år 1927.   Hjalmar Olsson på Arendalsvarvet i Göteborg fick uppdraget av
Långedrags Segelsällskap att rita en moderniserad Julle med 18 kvm segelyta enligt LSS
antagna byggnadsbestämmelser. Ritningen signerades 1927. Det blev en "Segeljulle" som
fick 18 kvm gaffelrigg. Båten blev LSS utlottningsbåt 1928.


Den enda bild som troligen visar J18 med gaffelrigg. Kappsegling 1935 i Långedrag.
Starten har just gått mellan de röda flaggorna.  Fr. v. J18? J22 nr 3, J22 nr 2, J22 nr 5,
J22 nr 1 samt ytterligare en J18?


Hjalmar Olsson ritade om riggen 1928. Masten lutades något bakåt och båten fick Bermudasegel. De första J18-båtarna byggdes vid Bröderna Arvid och Gustaf Karlssons Båtvarv i Svineviken, Orust.  J18 blev snabbt en mycket populär kappseglingsbåt.
Det har byggts 130 J18 på olika varv fram till 1969.


J18 nr 1. Foto från 1954. Båten var då troligen i ursprungligt skick, men hade Bermudarigg.
Den äldsta J18 som finns bevarad är J18 nr 3 Bohusläns Museum i Uddevalla.

Den äldsta bilden av en Långedragsjulle : J18 nr 7 "Hia-Hing" byggd 1928. Foto : 1929.


Kappsegling 1933!  J22 nr 1 "Nabben II" och J22 nr 2 "Svanungen". De två första.

J22 år 1931.   Önskemål fanns om en lite större båt, mer lämpad för familjesegling.
Hjalmar Olsson ritade den första J22 år 1931. Beställaren lovade köpa J22 nr 1 om
LSS beställde en till : J22 nr 2 som blev utlottningsbåt för LSS år 1932. Då kunde de
två båtarna kappsegla mot varandra. Båtarna byggdes vid Bröderna Arvid och Gustaf Karlssons Båtbyggeri i Svineviken, Orust. Sedan dess har det byggts 52 J22 på olika
varv med olika konstruktörer fram till 1967. 

Den äldsta är J22 nr 1 "Nabben II" i Uddevalla. Båten restaurerades 2009-2010 till originalskick och seglar fortfarande. "Nabben II" kappseglade 1932-1945 och tog hem
bl.a. Jullehornet, som sin tids snabbaste Långedragsjulle. J22 nr 1 "Nabben II" blev
K-märkt av Sjöhistoriska museet i Stockholm 2009.


Kappsegling 2013!  J22 nr 1 "Nabben II" (med bomullssegel) och J22 nr 6 "Västan"
på GKSS, LSS och SS.Frams Klassiska Träbåtsregatta i Långedrag, den 6 juni varje år
sedan 2010. Dessa två båtar har kappseglat ihop sedan 1936!


J22 som likt J14, J18 och J26 var en konstruktionsbåt som kunde byggas lite olika
efter en given regel. J22 ritades av många olika konstruktörer, moderniserades, förlängdes,
fick ruff med dörrar och ventiler samt inredning med kojer, garderob, pentry och lådor.
J22 blev en föregångare till dagens familjebåtar.


Carl-Axel Hellman seglar sin J14 nr 77 "Flu"med gasten Pelle Rundqvist 2013.
Carl-Axel har 60 års erfarenhet av kappsegling. Han började hos sin morfar, mäster-
seglaren Calle Båysen i Marstrand. Carl-Axels far Tage Hellman var konstruktör
av Långedragsjullar, särskilt J14. Carl-Axel i J14 nr 77 "Flu" har vunnit Lidingö Runt
fem gånger och Tjörn Runt två gånger 2013-2014.    Foto : Carin Algemark Berndt.


Tage Hellmans originalritning från 1951 till sin J14 nr 77 "Flu", båten som Carl-Axel ärvde.

J14 år 1934. En liten men snabb seglare! Av många ansedd som den mest lyckade av
alla Långedragsjullarna. Hjalmar Olsson ritade båten 1934. Båtkonstruktör Tage Hellman
blev känd som specialist på J14 och ritade många av dem. Sedan dess har det byggts 133
J14
fram till 1979. Inga uppgifter finns om J14 nr 1.  J14 nr 10 är den äldsta kända
seglande J14.  Den finns i Lago di Como, Italien!


J14 nr 69 "Härja" byggd 1951.   Foto : Cara Hansson och Anton Stoltz 2011.


J26 nr 3 "Alba" byggd 1943 med hemmahamn i Hässelby och seglar i Mälaren.
Foto : Laila och Olle Dahlström, Hässelby.

J26 år 1940
.  Hjalmar Olsson ritade J26 1940 som en "Långfärdsjulle".
J26 var den största av Långedragsjullarna. Den ansågs av många lite för stor,
och byggdes därför bara i elva exemplar varav 9 båtar klassades. Den äldsta
seglande är J26 nr 2 i Björlanda Kile.  



J10 nr 504 "Sirene" byggd 1961. Kappseglar i Nederländerna!  Foto : Joop Huyzing 2011.
 
J10 år 1941. Hjalmar Olsson fick uppdraget av Långedrags SS att rita J10 år 1941.
Eftersom båtbyggarna var inkallade under kriget och upptagna med att bygga minsvepare,
lär det ha varit Landshövding Malte Jacobsson som såg till att J10 kom att byggas för att
skapa arbete åt Bohusläns yngre och äldre båtbyggare.

J10 var en entypsbåt som byggdes alla efter samma ritning. J14, J18, J22 och J26 var konstruktionsbåtar och byggdes inom en given regel och som ritades av många olika båtkonstruktörer. J10 utgick från en och samma ritning av Hjalmar Olsson, men med
en viss komplettering genom åren. Den första J10 var utlottningsbåt för LSS år 1942.
Sedan dess har det byggts 602 J10.

Under kriget gick hela järnvägsvagnar fullastade med J10:or till Stockholm. Beställare
var Kungliga Motorbåtsklubben m.fl. Det fanns inte bensin att köpa till motorbåtarna,
för att ta sig ut till öarna i Stockholms skärgård. Då började man köpa segelbåtar i stället. 

J10 blev en stor kappseglingsklass i segelsällskapen och en mycket populär ungdomsbåt. 
Den äldsta seglande är J10 nr 3 "Hula" i Hälleviksstrand, byggd 1942.


Hjuviksregattan 1963. Närmast J10 nr 4 "Nalle Puh" från 1942.

Byggda Långedragsjullar :
J18=130, J22=52, J14=133, J26= 9, J10=602 
Byggda Långedragsjullar totalt : 926.



Torsten Andersson i LSS är förutsättningen för att www.julleregister.se finns!

Torsten Andersson i LSS har fört kunskaperna vidare om Långedragsjullarna,
från det handskrivna registret på 1930-talet till år 2009 då Långedragsjulleregistret
lades ut på nätet av Bengt Arne Runnerström och blev : www.julleregister.se.

Torsten Andersson
har därmed bidragit till att föra kunskaperna vidare, om en bit
av vår Svenska båtkulturhistoria, från 1930-talet över krigsåren och in i en tid, där vi
fick det bättre ekonomiskt, mer ledighet och då vanligt folk fick råd att köpa fritidsbåt.

Här följer Torsten Anderssons egen text :
 
Historik över tävlingar och regattor i LSS regi.

Långedrags Segelsällskap
fick sitt klubbhus 1945. Innan hade LSS ett litet rum,
eller snarare stor skrubb. Då användes ångbåtsbryggan vid Långedrag som startplats.
LSS
kämpade under enkla omständigheter. Fram till i början av 1950-talet var det
endast Långedragsjullar och Kosterbåtar av olika storlek som deltog i tävlingarna.

För att få delta i tisdagsseglingarna (poängseglingar) måste man vara medlem i LSS.
Det var på den tiden likadant i andra segelsällskap. Regattorna däremot var öppna
för alla. Vid LSS 40-års Jubileumsregatta 1963 deltog 23 olika klasser.

Följande båttyper har deltagit i LSS tävlingar :

Drakar, 5,5:or, B22:or, Starbåtar, Soling, IF-båtar, Nordiska Folkbåtar, Viggar, 
Andungar, Stjärnbåtar, Spiggar, BB11:or, Flying Dutchman, 505, Flying Junior, 
Finnjollar, OK-jollar, Laser, E-jollar, Trissjollar, Långedragsekor, GKSS-ekor, 
Lill-Triss, Jolly Scott och naturligtvis Optimistjollar. Det har funnits fler båttyper,
men de har varit relativt sett små klasser. Inte att förglömma Julleklasserna och
diverse Kosterbåtar.

Kappsegling med Stjärnbåtar vid Långedrag. 

LSS var på sin tid känt för sina långa banor. För de större båtarna gällde det inte sällan
rundning vid Rödskärsbådan alternativt Rossbådan. Båda åt Grötöhållet. Mot syd runda-
des ofta Klevagrundet. Då gällde det att ha med sig proviant om det var svaga vindar.

Under i synnerhet 1950-talet hade LSS ett givande utbyte med Marstrands Segelsällskap.
Eftersom många MSS:are hade Långedragsjullar, var detta naturligt. Innebörden var att
MSS
kom till LSS regattor och tvärt om.
 
Den mest namnkunnige från MSS var Calle Båysen. Han deltog i regattorna långt efter
att han fyllt 80 år. Han vann många tävlingar med sina J18. Varför valde Calle Båysen
att segla J18? Jo han fick förtroendet att segla just en J18 som var utlottningsbåt under
1940-talet. Han blev så nöjd med båten att han beställde en för egen räkning. Detta fick
till följd att han under årens lopp beställde ytterligare tre J18. Samtliga hade namnet :
"Flamman". Läs mer om Calle Båysen och hans "Flammor" på J18 nr 44, J18 nr 102,
J18 nr 108, J18 nr 118.

Calle Båysen som gast i sin J18 nr 118 med sonen Olle Båysen till rors.

LSS hade en speciell pokal : "Jullepokalen". Enligt en respittabell, långt före Lystabellen,
hade samtliga Långedragsjullar alltifrån 10-jullar till 22-jullar chansen att erövra den.
Denna pokal var det finaste priset en julleseglare kunde vinna. Pokalen har många kända
namn ingraverade. Den som senast erövrade pokalen var Lennart Bergqvist med J18
nr 100 "Puck". Efter tre segrar tog han hem priset för gott. Se pokalerna på : J22 nr 1,  
J22 nr 33
,  J18 nr 100  och  J10 nr 59.



Tro nu inte att LSS endast har jullar i sitt program. Sedan början av 1970-talet har
LSS
arrangerat åtskilliga tävlingar för diverse klasser. För Lys-båtar har LSS arrangerat
Knalterundan samt Bohusläns 100 milasegling. Långedrag-Lysekil och åter. LSS har
under många år varit medarrangör av GT-optimisten. LSS har bl.a. arrangerat diverse
regionkval för olika båttyper :

Flertal DM för IF och Folkbåtar.  Rikskval för OK-jollar.  Grand Prix-Rikskval för Laser.
Lag-SM för Optimistjollar.  SM för Finnjollar och OK-jollar.  SM för lagsegling IF och
Folkbåtar.  NM för Optimistjollar och E-jollar.  VM-kval för OK-jollar.

LSS tidigare ordförande Ivar Ahlgren och Björn Johansson är de som dragit igång
ovanstående stora och mycket ansvarsfulla tävlingar. Tävlingar som gett LSS det bästa
anseende från deltagare och deras respektive förbund.  LSS ordförande Göran Ejdeling
för traditionen vidare. LSS har för framtiden högt ställda mål att arrangera lika stora
tävlingar som tidigare.

                                            -------------------------------------------------------


  Lite kuriosa :
Det ska ha funnits J8 också, som byggdes i två provexemplar. J8 nr 1 hette " Havsörnen".
Namnet målades under vattenlinjen. J8 var tänkt att kappsegla mot J10, men rorsman fick
inte vara äldre än 19 år. Vad som hände med dessa båtar är okänt. Nedanstående båt från
Lilla Kålviks varv på Orust kan vara en J8?   Se vidare under rubriken Oklassade J8.


Det lär ha funnits en J16. Den var utlottningsbåt i Lysekils SS.  -  Det fanns planer på
att bygga även en J32, men detta projekt lämnade aldrig ritbordet, så långt vi känner till.
 
Ur tidningen : Båt för alla 1977 hittar vi en notis om J11 och J17 byggda i glasfiber :

Alla dessa båtar : J8, J16, J32, J11 och J17 är inte registrerade som Långedragsjullar
av LSS, och finns därför inte med i www.julleregister.se.  J8 finns dock med under
rubriken Oklassade.   

Artiken om "K-Jollen" ur tidningen På Kryss och till rors nr 4 1949.

Det kom ett E-brev 2014-12-06 från Bernt Pilfalk i Lekeryd : Min morfar drev Karlges
Bilfirma i Vänersborg. Den dåvarande platschefen Gunnar Lundin beställde en båt som
på ritningarna först hette "Karge-jollen" och sedan "K-jollen". Han lät Hjalmar Olsson
rita en fem meters julle med 10 kvm segel. Den byggdes i ett par ex. av Otto Hallberg
i Henån 1949. Jag har funnit ritningar på Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Båtbyggare Gunnar Johansson i Slussen, som var anställd av Otto Hallberg i Henån,
berättade om en RJ-julle som en bilfirma i Göteborg låtit bygga. RJ måste stå för
Ragnar Jansson som var återförsäljare av GM bilar i Göteborg. Han var GM kollega
till Karlges i Vänersborg. RJ-jullen var utrustad med centerbord.

www.julleregister.se