J14 nr 77 "Flu" ritades och beställdes av Båtkonstruktören Tage Hellman själv.
Marstrands Båtbyggeri August Svenningsson med sonen Bror Svenningsson byggde
båten 1952.  Den blev Augusts sista båtbygge och Brors första Julle. Båtens vikt : 1150 kg.
J14 nr 77 är byggd i nio olika träslag : Svensk ek i borden byggda helt utan laskar, Oregon pine
till däck, mahogny i reling, teak till durkar, amerikansk spruce i mast och bom, oxel i lattor och
al till knapar. Al är segt och spricker sällan. Gasten på "Flu", båtbyggaren Michael Bossen har
2018 hittat ytterligare två träslag : Fur och ene. Han skrev 2018-08-08 ett E-brev :  Den kallas
"vasspinne" och sitter i skarven mellan stäv och kölplanka på alla träbåtar. Den är till för att täta
och är gjord av eneträ. J14 nr 77 "Flu" har sambord i kärnfuru.
 
Torsten Andersson i LSS berättade : Tage Hellman ritade mycket vackra båtar! Kännetecken
var att kappen gick framför masten i en spets, att sittbrunnen hade en skotbänk med handskfack
och att sittbrunnssargen akterut var rundad. Tage tyckte om långfärdssegling och då ville han sitta
bekvämt med ryggen. Tage Hellmans fru var dotter till Calle Båysen på Klåverö, Marstrand.

Torsten Andersson betättade vidare : Jag kommer ihåg 1955 när vi låg med Folkbåten längst
in vid Smutten vid berget på Käringön, när den där lilla båten J14 nr 77 med Tage Hellman kom
inseglande. Tage Hellman, denne ganska välbesuttne man, med det arbete han hade som chefs-
konstruktör på Eriksbergs Varv i Göteborg, hur han låg där ensam i sin lilla båt, omgiven av de
då nya, stora, flotta Folkbåtarna.  -  Käringön hade då ingen vattenslang in till land. Sommaren
1955 var torr, så man fick inte ta så mycket vatten man ville.


Anna-Lisa och Tage Hellman:s bröllopsbild vid Bremsegården, Klåverön, Marstrand.              
Anna-Lisas pappa var den berömde kappseglaren Calle Båysen (5:e person fr.h.)  Se J18 nr 118.


Familjen Hellman.  Carl-Axel, pappa Tage, Aina, mamma Anna-Lisa, Inger och Agneta.
Alla i tur och ordning seglade L-eka nr 3 "Caia", döpt efter våra initialer. Carl-Axel har kvar den
snidade namnskylten!  Av Carl-Axels tre "vilda" systrar var Agneta äldst. Inger fick Joel Hellman
binda fast i masten på sin motorbåt "Nabben" när hon var fyra år. (Se J22 nr 1). Inger seglade
senare Starbåt. Yngsta systern Aina seglade IF och havskappseglade. Hon är numera internationell
seglingsdomare.

Tage Hellman:s konstruktionsritning till L-ekan, Långedragsekan 1951.



L-eka nr 325 står nu i Glasellipsen på Torps Köpcentrum i Uddevalla. Seglen är stämplade LSS-1
av förste mätningsmannen Torsten Andersson i LSS på 1960-talet. Läs Torstens berättelse ovan.

Tage Hellman (*1909-1979) var chef för Ritkontoret på Eriksbergs varv, enligt sonen
Carl-Axel Hellman (*1942). Mest aktiv att rita Långedragsjullar vart Tage åren 1948-1952.
Han ritade med dragsatift och med hjälp av rin, böjbara tunna linjaler för att rita kurvor,
samt suggor, tyngder som höll de böjda rinen på plats på ritpappret när kurvor skulle ritas. 

Ursprunget till Tages Långedragsjullar var två Bohusjullar som han ansåg särskilt vackra och
som han mätte upp : Konstnären i Halmstadgruppen, Evald Björnbergs "Paletten", en 14 fots
Bohusjulle uppmätte Tage den 27 maj 1936 till Längd : 4,355 m. Bredd : 1,795 m. med ca
11 kvm segel.  Den andra Bohusjullen var "Max" en lite mindre båt än J10:an med ca 9,5 kvm
segel, troligen byggd av Svenningsson i Marstrand. Dessa två traditionella Bohusjullar återfinner
man i Tages konstruktioner av Långedragsjullar, enligt Carl-Axel Hellman 2014-08-29.

Carl-Axel Hellman kommenterade 2016-10-27 sin pappa Tage Hellman som konstruktör :
Pappa talade aldrig om sina konstruktioner med mig, utom en gång. Det var när han inspekterat
det extra i spanten på J14 nr 77 "Flu". Jag tolkade det så att "Flu" skulle bli lite skarpare i fören
än annars.  -  När man tittar på vad som sägs vara pappas konstruktioner, slås man av att båtarna
blir bredare och bredare och får närmast en s.k. RORC-kula.  -  Hjalmar Olssons ritningar var
inte olika pappas - de studerade säkert varandra - det brukar konstruktörer göra.

Enligt Anders Thölén i Göteborg fanns Tage Hellman med J14 nr 77 "Flu" i resultatlistorna
för kappsegling i Seglar-bladet 1952.     

Göran Andersson i Ödsmål, tidigare Marstrand, berättade att han gastade i J14 nr 77 "Flu"
åt Tage Hellman under Bohusregattan 1955-1956 i Uddevalla. Det var en triangelbana och
de låg en hel långsida före alla de andra. Göran berättade att Tage Hellman var perfektionist!
Göran Andersson ägnade sig sedan åt att leveranssegla J14-jullar från Stenungsund till Marstrand
och sälja dem där.

I Marstrand låg det på den tiden 4-5 väldigt fina och välskötta Långedragsjullar tillhörande familjerna :
John Oscar "Nenne" Wilgodt med J18 nr 61 "Maud II",  Sture och Gunnar Lückner med J18 nr 113
"Simbad", Rolf, Göran och Bertil Nicander med J22 nr 36 "Gerana" och Bengt Heil med J22 nr 49 
"Ludde". Bengt var VD på Marstrandsverken. Samt Jan Eldh som hade J10 nr 400 "Eldflugan"
som var kappad och i mycket fint skick.

Hört på Båtmässan i Göteborg 2014 : J14 nr 77 "Flu" med Tage Hellman blev omseglad av
Stjärnbåt nr 239 vid Gullmarsregattan i Lysekil 1958-1959. Uppgiften kom från : Bröderna
Lars och Gunnar Larsson i Lysekil med sommarbostad på Gullholmen. De seglade Tärnunge.       

Tage Hellman seglade J14 nr 77 "Flu" i 18 år från 1952 till 1969, då sonen Carl-Axel tog över.
Tage Hellman seglade varje sommar norrut i Bohuslän för att bl.a. hälsa på sin gode vän Karl-
Wimar Larsson i Hunnebostrand (se J14 nr 59), vidare till Fjällbacka och Råssö. Där blev det
fest hos Tages kompisar, innan han seglade söderut igen. 

Carl-Axel Hellman berättade 2017-12-02 att pappa Tage låg i Hunnebostrand 1969 och väntade
på lämplig vind för att segla söderut. Han hade ingen motor i "Flu". Carl-Axel med fästmön Lena från
Luleå hade rest till Marstrand för att ta över båten. De skulle semestersegla norrut.

Men Tage kom inte. I telefon föreslog Tage att de skulle ta tåg och buss till Hunnebostrand då Tage
inte fick någon nordlig eller nordvästlig vind för att segla söderut. Väl i Hunnebostrand tog paret över
båten och det blev sista gången Tage långseglade med "Flu".

Carl-Axel och Lena seglade norrut till Strömstad och vidare till Hankö. Där förtöjde de båten och
tog tåget till Oslo, där de såg allt som skulle ses av sevärdheter. På hemvägen söderut seglade de den
inre vägen via fjordarna förbi Uddevalla. Carl-Axel minns att de fiskade upp stora blåmusslor som
kokades och åts med god aptit på en ö i Havstensfjord.

Carl Axel Hellman berättade 2016-09-11 : Jag hade varit och seglat Jullepokalen 1969. Det gick
förresten mycket bra, och blev erbjuden en plats i den gamla Långedragshamnen! J14 nr 77 "Flu" låg
där en natt, men så klagade grannen som tyckte att det var lite trångt, så jag flyttade båten till Hästevik
som det hette på den tiden. Nu heter det Tångudden. Någon dag senare kom orkanen! Hade "Flu" då
legat kvar, hade det bara blivit kaffeved av henne!   

Året därpå 1970 fick Carl-Axel jobb i Stockholm och paret flyttade därför till Saltsjöbaden. Carl-Axel
köpte "Flu" av pappa Tage och tog med båten på en hyrd trailer till Saltsjöbaden för att sprida kulturen.
Carl-Axel kom till Stockholm med "Flu" 1970. Han återvände till Göteborg 29 år senare 1999.

I ett E-brev 2014-03-13 skrev Carl-Axel : Du kan hälsa alla köpare av J14 att pappa Tage
klarade sig utan motor i trettio år. Han paddlade båten vid stiltje. Enligt reglerna ska båten vara
utrustad med åror. Jag hängde på en snurra på akterspegeln för att kunna ta mig till Lidingö Runt.
Jag bodde i Saltsjöbaden. Jag har paddlar när jag kappseglar vilket någorlunda uppfyller reglerna.

Ny kommentar 2014-03-19 från Carl-Axel om segling i Långedrag : Det var annorlunda när det
var Jullepokal som jag seglat med morfar, Calle Båysen i J18, med pappa Tage och själv med "Flu"!

Carl-Axel Hellman med gast Pelle Rundkvist i J14 nr 77 "Flu" började segla Lidingö Runt 1985.
De har seglat Lidingö Runt ca 10 gånger och vunnit de flesta totalt på Lys. En gång fick de 4 priser.
Bästa start av alla (ca 15 starter). Vinst i vår start, vinst totalt alla enligt Lys, vinst totalt alla. Som mest
var det 700 startande båtar! Ju oftare Carl-Axel vann desto mer höjdes Lystalet. Från 0,78-0,83 men
"Flu" vann ändå! På Lidingö Runt deltog ca 650 båtar!
  
"Flu" seglas i dag av Carl-Axel Hellman i Göteborg.
Carl-Axel och Pelle seglade Tjörn Runt första gången 1997. Vi fick stryk med 15 min, sa Carl-Axel.
"Flu" sågs seglande vid starten på Tjörn Runt 2005 (se bilden ovan!) "Flu" startade som enda Långe-
dragsjulle 2007 (startnummer 1137) i ett hav av stora vita plastbåtar. Carl-Axel (Marstrands SS) till
rors med två kompisar som gaster, en i sittbrunnen och en liggande på fördäck. Det blåste 11m/sek
och 14 i byarna.

Den lilla träbåten for fram som ett skott och sågs segla om stora plastbåtar(!) Om inte ett vant sprungit
av i Hakefjorden, vilket tvingade dem att bryta, hade de säkert placerat sig mycket bra. Carl-Axel sa
efteråt, att båtens bord och däck var epoxybehandlade in- och utvändigt för att de inte skulle suga åt
sig vatten. Båten hade tagits upp på land och spolats ren undertill, och "Flu" hade nya 3DL-segel,
vacumformade i ett stycke i bakugn, tillverkade i Arizonas öken(!)
 
Båten var "Idiothottad J14" som någon skrev!

Carl-Axel till rors i sin "idiothottade" J14 "Flu". Foto : Peter Gustafsson www.blur.se

Carl-Axel Hellman med sin gast Pelle Rundkvist har seglat Tjörn Runt i J14 nr 77 "Flu"
ca 10 gånger! Ingen blir mästare utan träning! Se nedan vad som hände 2013! "Flus" LYS-tal : 0,821.

Vid ett trevligt möte, med obligatorisk ärtsoppa, hemma hos Carl-Axel Hellman i november 2011,
berättade han att de kommit fyra totalt, 2 gånger med "Flu" på Tjörn Runt. Starten har Carl-Axel
vunnit 6-7 gånger. Carl-Axel har seglat allt, säger han!

Carl-Axel började i L-ekan "Caia". Långedragsekan konstruerades av Carl-Axels far Tage Hellman.
Sedan OK-jollen "Ko", där han deltog i SM i Luleå 1965. Därefter seglade han Laser i Saltsjöbaden
när han bodde där. Havskappseglat har Carl-Axel gjort både på väst- och ostkusten i ett flertal klasser.

Carl-Axel har varit på Jorden runt segling i 1999-2002 i den 11 m långa Aeulos 111 "Otium".
Båten var specialgjord för att kunna kryssa bra i mycket hård vind. Tre stormar med ca 30 m/sek
klarade båten galant. Första året seglade han runt i Medelhavet, sedan via Cap Verde till Antigua.
Ett år i Caribien. Trinidad, Tobago, Colombia, Panamakanalen ut i Stilla Havet. Las Perlas, Galapa-
gos och Polynesien. Han bröt rodret, sedan masten i Stilla Havet, men räddades till slut av "EPIRB"
Emergency Position Indicating Radio Beacon. Radiofyr för lokalisering av nödställda. (Googla : epirb)
 
Carl-Axel har gastat åt sin morfar, storseglaren Calle Båysen på Klåverön i Marstrand.
Calle var född 1873 och dog 1963. Calle fick seglarpris av Oscar II på 1800-talet.
Calle Båysen seglade alltid J18. (Läs mer om Calle Båysen på J18 nr 118).
Carl-Axel kommer ihåg att det blåste hårt och som gast fick han ösa hela tiden. 
Calle Båysen var en lugn seglare medan Carl-Axels pappa Tage Hellman båtkonstruktören,
var mer åt det nervösa hållet. 

Göran Andersson i Marstrand berättade på Båtmässan i Göteborg 2012 att han seglade gast
åt Tage Hellman i J14 nr 77 "Flu" på kappsegling i Havstensfjord utanför Uddevalla 1977.
Carl-Axel var med och ev. också barnen Båysen. De var långt före de andra i mål vid Stången.

Calle Båysen var först med genomgående lattor och dacronsegel, enligt honom själv. Calles son
Olle blev Marin mästare i Starbåt. Sonsönerna Stig seglade SM i OK-jolle och Bengt vann VM
i Optimistjolle. 

Teoretiskt sett var Jullar av mahogny snabbare än de av ek, som vägde mer. J22 var bra i lätta
vindar och i hårt väder, medan J18 var bäst på mellanvind, enligt handikappregeln som gällde
innan LYS-talen kom. J14 nr 77 "Flu" fick stryk av en J14 på en Tjörn Runt segling något av
åren 1997-1999 av en Instöbo, en känd Finnjolleseglare med son. De hade byggt ihop delar
från två J14 till en (!)
 
Familjen Hellman har sitt ursprung bland lotsar och fiskare i Marstrand. De hette ursprungligen
Hermansson, men fick ta sig namnet Hellman av Lotsverket, då det fanns för många som hade
efternamn på -son, med risk för förväxling. Severin Hellman född 1851, placerades som Lots
på Ärholmens Lotsstation och blev mästerlots. Severin dog tidigt. Då fick hela familjen med elva
barn flytta in till Marstrand. Två av sönerna hette Joel och Axel. Joel blev fiskhandlare och flyttade
till Göteborg och därifrån till Långedrag 1923. (Se J22 nr 1). Axel hade tobaksaffär i Marstrand.

En av Joels söner hette Nils Hellman (*1915-2012) och seglade J22 nr 1 "Nabben II" i Uddevalla.
En av Axel söner hette Tage Hellman vars son heter Carl-Axel Hellman. Nils och Tage var alltså
kusiner. De hade en kusin till som var viktig i kappseglingssammanhang : Pelle Lomberg. 

Om vi räknar antalet Långedragsjullar som kappseglats av släkterna Hellman-Lomberg, blir det
10 Långedragsjullar! Ett oslagbart rekord!  Joel Hellman : J22 nr 1, Tage och Carl-Axel
Hellman : J14 nr 77, Calle Båysen : J18 nr 44, J18 nr102, J18 nr 108 och J18 nr 118,
Pelle Lomberg : J18 nr 30, J18 nr 92, J18 nr 103 och J18 nr 122.
     
Ägarlängd :
1952-1970     "Flu"     Tage Hellman  Göteborg och Klöverön
1970-2023     "Flu"     Carl-Axel Hellman  Göteborg och Klöverön 
2023-             "Flu"     Onsala Båt- och Sjöfartsmuseum.            

J14 nr 77 "Flu" har 2023 donerats av Carl-Axel Hellman till Onsala Båt- och Sjöfartsmuseum.
De har nu J10 nr 86 "Lotta", J14 nr 77 "Flu", J18 nr 128 "Fridfararen" och J22 nr 27 "Agneta".
De tre sista är ritade av Tage Hellman. J14 nr 77 "Flu" var Tage Hellmans egen båt, som
med sonen Carl-Axel Hellman vunnit Lidingö Runt totalt fem gånger och Tjörn Runt totalt,
två gånger, 2013 och 2014!

Vi gratulerar till donationen och att Onsala Båt- och Sjöfartsmuseum nu är det museum
i Sverige som har den största samlingen Långedragsjullar .

                                                                         _______
 


Innan start i Stenungsund. Tjörn Runt 2013!  Carl-Axel Hellman tar på sig
seglarstället medan Pelle Rundkvist fäster storseglet på bommen. Båten : J14 nr 77 "Flu".
Två bilder ur SVT:s dokumentärfilm "Tjörn Runt".

"Besättningen heter Pelle Rundkvist och Carl-Axel Hellman och vi har seglat här tio gånger".

 "Det säger inga seglare : Skepp ohoj. De skriker : Håll undan!"

             Tjörn Runt 2013 - Lilla banan - 391 deltagande båtar 

Sjökortet visar hur Carl-Axel och Pelle seglade Tjörn Runt - Lilla banan - 2013.     
Varje slag är inritat från start :


Här Carl-Axel Hellmans beskrivning av seglingen :

Min gast Pelle Rundkvist och jag har kappseglat tillsammans i mer är 40 år i olika båtar
som Shipman 28, Comfortina, och sedan c:a 1981 i J14 nr 77 "Flu". "Flu" är en 14 kvm
Långedragsjulle som är ritad av min far Tage Hellman och byggd i Marstrand 1952.
Den som är intresserad kan läsa mängder om alla jullar på www.julleregister.se.

Då vi började segla Lidingö Runt fick vi LYS-talet, som det då hette 0,78. Eftersom
vi var framgångsrika höjdes talet successivt till : 0,79 -0,80 -0,81 -0,82 och -0,83.

Tjörn Runt seglade vi första gången i "Flu" 1997, men det gick inte särskilt bra.
Vi upptäckte två avgörande skillnader mot Lidingö Runt, nämligen att seglarna var
bättre på den här sidan och att seglingen gick i augusti och inte i maj som i Stockholm.
Detta senare faktum gjorde att "Flu" var mycket tyngre i augusti än i maj, beroende på
att träet tagit upp en hel del vatten under sommaren.

Efter ett uppehåll på ett par år, började vi segla Tjörn Runt igen och har nu seglat TR
ungefär tio gånger. Vi har lyckats mycket bra ett par gånger, haft rigghaveri två gånger
och seglat i för svag vind några gånger, då vi inte kommit runt. 

Detta år 2013 såg vi mycket fram mot TR då vårt SRS-tal hade blivit betydligt bättre,
dvs. lägre än vad vi haft på länge, antagligen beroende på våra dåliga resultat i några år.
Vi var emellertid mycket skeptiska till motsolsseglingen och är så fortfarande.



Vår start, den näst sista, bestod av c:a 60 båtar. Linjen var väl lagd och vi såg ingen särskild fördel
 för någon sida. Vi kom iväg mycket bra i den friska vinden, runt 10 m/s, strax i lä om startfartyget
och gjorde god fart. Vi slog upp mot Hälsön för att få fri vind, för att därefter byta sida och följa
Tjörnlandet som hade bra vind och mindre sjö än längre ut i fjorden. Vi mötte en välseglad M20
som gjorde något bättre fart än vi och tog samma höjd som oss, något som vi märkte när vi seglat
parallellt ett tag, men som vi vann på varje gång vi slog in mot Tjörn.



När vi närmade oss utloppet till Stigfjorden, gjorde vi misstaget att inte gå söder om Kråkholmen
vilket M20:an gjorde och vi blev på det sättet om- och frånseglade. Strömmen satte inåt dvs.österut,
mycket kraftigt under kabeln vid utloppet av Stigfjorden, men eftersom det blåste bra innebar det
inga svårigheter.

På Björholmens västra sida seglade vi så nära vi vågade, och det var inte många meter till land.
På det sättet fick vi en lång och fin sträckbog in till Ängeviken. Vi såg då att vi lämnat M20:an
ganska långt bakom oss och förstod att vi seglat bra den sista biten.

I Kyrkesund seglade vi maximalt nära Tjörnlandet. En svag ström satte emot oss, men vi lyckades
trassla oss igenom smärtfritt, trots att vår väg ett tag spärrades av en stor kappseglare om minst
40 fot, som hade dragit igång motorn för att kunna hålla undan från andra båtar.


 
På väg mot Flatholmen fick vi en ganska hård kryss med för Flu mycket besvärlig sjö eftersom hon
inte har så stor massa och dessutom är rätt så knubbig i fören. Jag försökte segla väl fullt för att få kraft
i sjöarna och vi tyckte att det gick hyggligt framåt. Pelle gjorde sig så tung som möjligt där han satt på
kanten av båtdäcket. Strax före inloppet till Flatholmen ligger ett litet skär och ett par böar som det bröt
duktigt på i den kraftiga dyningen. Dessa brott hade jag studerat vid ett besök tidigare under sommaren,
så vi gick rakt igenom dem och jag tror att vi vann ett par hundra meter på den manövern.
 

Strax efter Flatholmssundet fick vi se en blå båt som tog sig igenom Märreskär på ett elegant sätt,
så det var bara att hänga på denne seglare. Vi sträckte fint igenom vid Monumentet och kunde lätta
på skoten efter Berlin* och lite senare spira focken.

*Ön med fyren heter Barrlind på sjökortet. Förr hette den Berlin vilket uttalades Baarlin.



Jag funderade på om vi skulle segla mer i mitten av Hakefjorden för att dra fördel av den eventuellt
nordgående strömmen men eftersom vi inte visste hur det låg till med detta och det inte lönar sig att
skära med "Flu" så avstod vi. Nu var klockan efter 14.00 och vinden hade mojnat betydligt, men vi
länsade på med god fart ända in i mål som vi nådde strax efter 16.00.

Vi trodde nog att vi seglat bra men att det hade gått så bra visste vi inte förrän 18.30 då vi var
halvvägs hemma till Klöverön och gavs glädjebeskedet om vår triumf.

Det var med djup tillfredsställelse och glädje som vi insåg att vi efter seglat över 30 distansminuter
i över sex timmar och på handikapp slagit 390 båtar med en så knapp marginal som 29 sekunder
till närmaste båt.    Carl-Axel Hellman

                      Carl-Axel Hellman och Pelle Rundkvist i J14 nr 77 "Flu"
                                   vann Tjörn Runt-Lilla banan-2013 totalt!

Carl Axel skrev ett E-brev 2013-08-21 : J14 nr 77 "Flu" är den äldsta och minsta båt,
med den troligen äldsta besättning samt den enda Långedragsjulle som någonsin
vunnit Tjörn Runt!   Vi  gratulerar!


J14 nr 77 "Flu" i full fart ut ur Kyrkesund! Ett vinnande foto av Carin Algemark Berndt i Lerum. 
Tjörn Runt 2013.

Carl-Axels kommentar 2014-03-19 till bilden ovan : Titta på seglen och hur väl de står.
De faller båda ut lite grand i toppen vilket inte går att förhindra. Man ser också att förstaget
faller något i lä vilket inte heller går att förhindra. "Flu" kränger några grader vilket är optimalt
eller nästan. Det blåser just här 5-6 meter, det blev mer längre ut 7-9 skulle jag tro. Seglen är
specialbeställda för just den här vindstyrkan, mellan 5- 8 meter, men jämfört med andra material
töjer de sig inte, vilket betyder att de relativt sett blir effektivare ju mer det blåser. Masten är helt
rak dvs den är perfekt stagad. Båten håller maxfart, närmare sex knop. Jag håller med om att det
ser racigt ut.



Passering genom Kyrkesund under Tjörn Runt 2013. Foto : Alf Tornberg

1:a Pris!  Tjörn Runt 2013, ett verk av glaskonstnären Kjell Engman. Foto : Lars Berglund 

Många frågar om inte vi kappseglingamatörer kunde få lite tips från mästarna?
På www.julleregister.se har vi skrivit ett E-brev och ställt några frågor till mästerseglaren
Carl-Axel Hellman :

Svaren från Carl-Axel :
1. Snurrande vindar har jag varit med om många gånger inte minst i Turkiet. Ditt fall är ju extremt.
Jag tror det mest beror på felblandad grogg (se nedan). I andra hand får du nog snacka med en meterolog.                                         
2. Barlast. Jo jag har seglat med barlast några gånger men det är mycket bättre med rörliga gastar,
men i brist på detta så ok. De gamla kappseglingsreglerna sa att barlasten skulle vara i senast 21.00
kvällen innan och fick inte tas ut därefter. Den fick inte flyttas under seglingen. Vet inte vad moderna
regler säger om detta, men jag tror inte det är någon skillnad om inte klassreglerna stipulerar annat. 
Naturligtvis skall barlasten placeras så djupt som möjligt och så nära balanspunkten fören-aktern
som möjligt vilket kanske leder till en kompromiss. Allt som är möjligt t.ex besättning skall placeras
nära denna balanspunkt för att förhindra pitchning. På läns kan det vara bra att flytta feta gubbar
framöver för att förlänga vattenlinjen. Morfar Carl, (Calle Båysen, se J18 nr 118 "Flamman") hade
en blyklump på kanske 50 kilo som han tog fram ibland.
3. Sättning av riggen! Viktigast av allt är balansen, dvs förhållandet mellan lateralplan och segelplan.
Efter 60 år var jag tvungen att flytta fram mastfoten på Flu för att få balans med ett nytt segel. Balansen
skall vara så att minimal roderrörelse behövs för att hålla båten på kurs. Idealet anses vara lite lovgirigt
vid en liten krängning. Jag sätter alltid  riggen efter hur mycket det blåser. Den får inte falla i lä - alltså
hårdare ju mer det blåser och ett tajt fockstag av samma skäl. På läns låter man riggen gå föröver! 
Toppvanten måste sättas rejält hårt av angivna skäl redan från start dvs innan mastpåtagningen.
4. Andra tips! Jag säger som Ingemar S : Ju mer man seglar desto bättre blir man och får mer tur.                         
Gärna kappsegling! Då syns det, om man gjort rätt, inte minst vägval. Att träna starter är inte dumt.
Starter betyder mycket mer än de flesta förstår. Att våga vinna är också en svår sak för många,
liksom att leda en segling och inte klappa ihop!
5.  Grogg! En del konjak, med så många stjärnor som man har råd med, en del sockerdricka
och en del vichyvatten. Den blandas och dricks endast under länsen.

Vi ses på Tjörn Runt hoppas jag!  Ha det!  c

Segern 2013 trodde väl alla var så unik att det blev ett engångsreportage! 
Men där hade vi fel...............



Minsta båten vann Tjörn Runt 2014! ...skrev GP  lördagen 2014-08-16.
 
Den minsta båten i hela tävlingen, en Långedragsjulle med Marsatrandsbon
Carl-Axel Hellman som rorsman, tog hem segern när Tjörn Runt avgjordes på lördagen.
Det är andra året i rad som Hellman vinner tävlingen.

Faktum är att små träbåtar har vunnit Tjörn Runt flera av de sista tio åren mot stora fabrikssponsrade mångmiljonbyggen. Carl-Axel Hellman seglade sin Långedragsjulle i sista startgruppen, men fick bra
vindar genom hela tävlingen och seglade runt banan på 6 timmar och 48 minuter vilket med ett handi-
capptal räckte till seger.
-  Det har varit en bra segling med minst sagt växlande vindar, säger Hellman till GP när han är på
väg hem till Marstrand efter segern. Det var ganska kraftig sjö i år och vinden ökade med tiden
men det gick bra och vi är nöjda.

Reportage i tidningen Bohusläningen 2014-08-19 :


Här kommer dom!  J14 nr 77 "Flu". Carl-Axel säger i ett E-brev 2014-08-31 : 
Om du går till  stss.se  och går vidare till youtube klippen hittar du : Årets upplaga
av Tjörn Runt by cowi. En film där vi är med en snutt efter ca 5 minuter, men tagen
på kort avstånd!!  Mycket nöje!  Se filmen nedan :

Pelle Rundqvist och Carl-Axel Hellman. De seglade förbi så fort att bilden blev suddig!

           De gjorde det igen! Carl-Axel Hellman och Pelle Rundkvist i J14 nr 77 "Flu"
                                  vann Tjörn Runt - Lilla banan - totalt 2014!

Se filmen här : https://www.dropbox.com/s/g21oseey0fyty3r/j14_77_26.MOV?dl=0
Filmen togs och inskickades av Staffan Grönlund. 
      
I ett E-brev 2014-08-18 skrev Carl-Axel : Vi vann som vanligt! Denna gång med bättre
tidsmarginal -13 minuter!

I telefon 2014-08-21 nämnde Carl-Axel att på hans pappas, Båtkonstruktören Tage Hellman,
ritning stod att masten skulle luta tre grader bakåt. Carl-Axel hade inför Tjörn Runt 2014 flyttat
fram masten 0,5 cm i mastfoten och trimmat om riggen så att masten stod nästan lodrät!

Detta fick klara fördelar då båten gick snabbare på länsen. "Flu" ledde  med bara två minuter
efter kryssen till Åstol, innan länsen in mot mål i Stenungsund. Där hade ledningen utökats till
hela 13 minuter! Kanske den största segermarginal som någon båt haft i TR?
Totalt deltog 250 båtar!    Vi gratulerar... igen!

                                Stenungsunds Segelsällskap pris! Totalseger i Tjörn Runt 2014.


Carl-Axel Hellman besökte Bohusläns Museum i Uddevalla 2014-08-29
för att donera fyra originalritningar av Båtkonstruktören Tage Hellman : J14, J18 och två J22.

Carl-Axel Hellman med Bohusläns Museums personal : Anna-Lena Segestam-Macfie
och Mariette Möller.  Kontakten förmedlad genom : www.julleregister.se.

Pelle Rundkvist, gast i J14 nr 77 skickade ett E-brev 2015-01-24 där han beskriver hela förarbetet
till att segla Tjörn Runt. Vad händer "bakom kulisserna"? Intressant läsning för kappseglingsintresserade :

Tjörn Runt 2014
Kappseglingen utgör bara 25% av arbetet….

För min del började förberedelserna för Tjörn Runt redan den 12 augusti. Jag tog tåget från Stockholm
till Göteborg och därefter buss till Marstrand. I fiskehamnen blev jag hämtad med båt och körd ut till
Klöverön, SV om Marstrand. Där ligger J14 Flu förtöjd. Nu gäller det att få henne kappseglingsduglig.
 
Vi vill inte råka ut för något haveri som vi gjorde för några år sedan, då en vantspridare vek sig och vi
trodde att vi skulle förlora masten. Som tur var klarade vi det missödet. Då man seglar en så gammal
dam som Flu, (ritad av Tage Hellman) byggd på Marstrand 1951, gäller det att gardera sig.

Den 13e och 14e kollar vi hela riggen, träningsseglar och ser till att riggen står rätt. Vi sätter an stagen
och kollar att vi inte har för mycket slack i lä. Det gäller att få båten i balans, så att vi inte sitter och
bromsar med rodret. Ytterligare ett träningsmoment är att sätta spirbommen (en kombinerad bom
och båtshake) en övning som inte är helt enkel.

Nu börjar vi lasta allt som skall vara med. Verktyg, säkerhetsutrustning, motor, bensin, kläder, sjökort,
GPS, ficklampor, tampar och allt möjligt annat som kan vara bra att ha. Det blir en enda oreda under
kappen och vi har svårt att hitta det vi behöver för stunden.

Vi har beställt lyft av båten den 15e vid tolvtiden. Efter lite pyssel får vi upp båten på kajen och kan
börja rengöringsarbetet. Det mesta försvinner med högtryckstvätten, men det är några havstulpaner
vi får ta bort med skrapa. Ren och fin sjösätts hon igen och vi påbörjar seglingen mot Stenungssund.

Nytt för i år är att vi har med oss en ”tender”, en gammal roddbåt med en 20 hk snurra. Efter många
år har vi lärt oss att den lilla tvåhästarssnurran, som hör till Flu, inte är mycket att ha då det blir lite sjö.
Då vispar den mest luft och vi kommer ingenstans. Med roddbåten tror vi oss kunna bogsera hem Flu
efter avslutad segling. Nu har vi alltså roddbåten på släp och seglingen upp till Stenungssund går fint.

Det är oftast akterliga vindar och vi njuter av naturen. Framme i Stenungssund går vi till vår vanliga
plats längst in i viken vid kommunalhuset. Nu tömmer vi båten på allt som inte är absolut nödvändigt
att ha ombord. Alltsammans släpas upp till Pensionat Solliden där vi bor natten före start sedan några
år tillbaka. Tidigare sov vi ombord, men det har vi slutat med.

Nästa åtgärd är att gå till kappseglingsexpeditionen och hämta alla handlingar. Vi har vant oss vid
att Flu skall besiktigas och så är även fallet den här gången. Besiktningen går bra och nu gäller det
att hitta en båt i vår närhet som är utrustad med motor och som är villig att ta oss på släp till starten.
Det brukar inte vara något problem, det finns många hjälpsamma skeppare.

Nu är vi redo för start. Upp tidigt, äta frukost, göra mackor och fylla termosarna och släpa med oss
seglen som vi haft på Panget. Vi skär i seglen men hissar dom inte nu. Vi får bogsering och konstate-
rar att det är väldigt långt till start. Vi seglar runt i startområdet och kollar hur startlinjen ligger, ställer
klockorna efter röken från skotten och inväntar vår start.

Vi ligger väl framme vid linjen och kommer iväg som en av de första båtarna. Nu gäller det att få fart
på lådan. Vi sitter i lovart och trimmar med de få möjligheter vi har. Det viktigaste är att se till att båten
gör bra fart och att i möjligaste mån undvika sjöar som kan sätta stopp för denna trubbiga lilla dam.

Seglingen går bra och vi tycker att vi ligger hyfsat till. I Kyrkesund går det t.o.m. mycket bra. Båten
sticker inte mycket och vi vågar gå nära land. Där visar det sig att vinden vrider över mot väst och vi
får fina lyft som gör att vi tar oss igenom på några få slag. Vi rör oss mjukt som katter för att inte störa
båtens rörelser.

Turligt nog lyckades vi undvika att segla in i en grupp på 4 – 5 båtar som brakade in i varandra helt
utan styrförmåga. Det verkar som om många båtar aldrig får upp farten på de korta slagen och därför
blir manöverodugliga, en klar nackdel med att segla motsols. Vi fortsätter söderut och seglar bort oss
ca 250 meter innan vi viker av österut mellan öarna.

Nu har jag nått gränsen för vad mina knän tål. Då jag sitter på skarndäck skär sargen till sittbrunnen
in i knäna med stora smärtor som följd. Det är bara att bita ihop tills vi får undanvindar. Seglingen upp
mot Stenungssund går bra. Ju närmare vi kommer mållinjen desto svagare vind. Vi börjar misströsta
om möjligheterna att ta totalsegern i år igen.

Åter i hamn i Stenungssund. Upp till Solliden och hämtar alla grejor. Lastar och drar iväg. Nu är det
roddbåten som drar och Flu släpar efter. Vi tänkte inte på att kolla väderutsikterna innan vi gav oss
iväg. Det fick vi ångra. Till en början gick det ganska bra men så började det blåsa upp. Vi måste
köra mycket långsamt och vi tar över oss en hel del vatten.

Då ringer det! Vi får veta att vi tagit totalsegern i Tjörn Runt ännu en gång. Det stärker oss naturligtvis.
Det blir mörkare och mörkare och sjön växer. Draglinan slits loss från roddbåten. Vi får fast den men
den slits bort igen.

Nu har klockan blivit nio och vi inser att vi aldrig kommer att kunna ta oss till Klöverön i det här
vädret och mörkret. Vi ändrar kurs och går mot Nordön och lyckas ta oss dit utan att gå på grund.
Vi får en plats anvisad och förtöjer Flu, tittar på varandra och frågar oss vad vi skall göra nu.

Vi bestämmer oss för att ta roddbåten och fortsätta mot Klöverön. Det tog tid men vi kom fram till
slut, genomblöta, trötta och nöjda med vår insats.

2013 vann vi totalsegern med 29 sekunders marginal. Då reviderades vårt SRS-tal uppåt. 2014 vann
vi med 13 minuters marginal trots det höjda SRS-talet. Vad kommer att hända med vårt SRS-tal i år?
Vi har pratat om att lägga av, men det vore kul att försöka igen! Återigen var det pensionatsvärdinnan
som fick hämta våra priser, någonting hon säger sig göra med glädje.

Skeppare Carl-Axel Hellman, Gast Pelle Rundkvist i Tjörn Runts äldsta och minsta båt, en J14 med
nummer 77.
                                                     Vid pennan : Gasten

Carl-Axel gav lite förhandsinformation i ett par E-brev 2015-02-09 och -10 : Detta års Tjörn Runt
förväntas vi segla 2,5 min. snabbare än 2014. Det måste bara vara gamla båtar som blir snabbare
med tiden. Så nu lägger vi oss i träning, Pelle och jag. Det kommer att bli mycket vattenslip av
"Flus" botten i vår/sommar, det kan jag försäkra.       


2015-08-07 var vi ute och provseglade med Carl-Axel Hellman i hans J14 nr 77 "Flu" som han vunnit
Tjörn Runt med 2013 och 2014.....  Det blev till rena läxförhöret i ämnet kappsegling, där amatören
ställdes mot proffset med 60 års erfarenhet. Carl-Axel vill att J22 nr 1 "Nabben II" också ska segla TR.
Det finns två saker man inte kan lära sig teoretiskt när det gäller båtar : 1. Att bygga en båt i trä. 2. Att
kappsegla en båt. Det måste till praktik, enligt mig Bengt Arne på www.julleregister.se


Taktik-kompass som visar antal grader vid kryss. Flu har bomkick och balans i båten med masten.

På lätta vindar slackas seglen maximalt. OBS! Originalblocken i storskotet som sitter på skotskena.

Tage Hellmans konstruktion med rundad sittbrunnssarg och skotbänk. "Flu" har häckstag!

Carl-Axel seglar ut från Marstrand hem till Klåverön. Tänk att den lilla båten kan vinna Tjörn Runt!

Och så kom den stora dagen! Tjörn Runt 2015-08-15!  Denna gång åt "rätt håll"... medsols.
Hur skulle det gå? Skulle de lyckas ta sin tredje raka seger? Vi såg starten vid Tjörnbron :

J14 nr 77 "Flu" närmast.............................................l


"Flu" ses ovan udden.....................................................................................l

Kyrkesund!  Där blev det tidvis trångt!

Sedan kom Carl-Axel och Pelle i J14 nr 77 "Flu". De startade i sista gruppen.

"Flu" höll sig strikt till västra delen av farleden för att ta så mycket av den ostliga vinden som möjligt.
Carl-Axel "ålade" sig igenom sundet utan att slå en enda gång! Endast seglets topp hade vind.
På det viset tog de sig igenom Kyrkesund och var 50 m. före de andra ut ur sundet!

På långt håll från Halsbäck, Tjörn!  "Flu" seglade in i Stigfjorden och gick bra på kryssen.
Carl-Axel och Pelle trodde att de låg bra till tidsmässigt vid Vannholmen!
 
Carl-Axel och Pelle seglade J14 som man seglar jolle. De hängde utanför i trapets på kryssen.
Så långt "Flu" kunde följas i kikare, seglade de skjortan av fem stora plastbåtar på den sträckan.

Men högtryckets ostliga vind ökade, när lågtrycket från väster pressade på. Det blåste 12 m/sek!
In mot mål utanför vårt synfält knäcktes masten och seglet fick en stor reva! Enligt Carl-Axels
senare förklaring : Babords lägre spridare drogs ursitt läge mot masten, varför stödet bortföll och
masten bröts.

Carl-Axel ringde mig senare på kvällen från Stenungsund. Han undrade om vi kunde släpa upp
båten till Uddevalla och lämna in den på Bohusläns museum. Carl-Axel hade ju lovat skänka båten
till Bohusläns museum när han slutat segla. -  Jag frågade Carl-Axel om han var ledsen? Ja, sa han,
det var han nog. Jag sa... aldrig att vi släpar upp båten till Bohusläns museum! Du har ju haft mot-
gångar förut. Ett vant sprang av i Hakefjord vid Tjörn Runt 2007, så att du tvingades bryta den
tävlingen. Men du gav inte upp, utan du kom igen och vann till slut Tjörn Runt två år
i rad 2013-2014!

Carl-Axel menade att det skulle kosta 20.000 kr att få masten i toppskick igen och att han inte
har något att bevisa längre. Det var väl inte det TR handlade om, sa jag. Vad handlar det om då,
frågade Carl-Axel. Om att ha roligt! sa jag. Det är det livet handlar om.

Carl-Axel är fantastisk! Han har seglat jorden runt, han har 60 års erfarenhet av kappsegling,
först med sin morfar, mästerseglaren Calle Båysen (se J18 nr 118) och sedan med sin pappa
konstruktören Tage Hellman, i vars båt han sitter. Carl-Axel har vunnit Lidingö Runt fem gånger.
Carl-Axels liv är segling! Och han är mycket bra på det! Därför vore det synd om han slutade
segla J14 nr 77 "Flu" nu när det har gått så bra.

Vad har Carl-Axel bevisat? Jo att det går att vinna Tjörn Runt i en mycket liten båt!
Det gäller bara att kunna segla den bäst av alla!

Om hur det gick?  Carl-Axel fick masten reparerad och köpte nya segel inför TR 2016!

Carl-Axel Hellman skickade ett E-brev 2016-04-01. Man kunde tro att det var ett aprilskämt,
men det handlade om : Talmagi.  Carl-Axel säger : Jag tror inte för ett ögonblick att nummermagin
var något speciellt. Den finns överallt! Du kan inte hitta en hiss i USA som stannar på 13:e våningen,
för den finns inte.

Jag tror mej komma ihåg att man hoppade i segelnumren lite grand. Vi hade L-eka nr 3 när den
siffran egentligen borde varit mycket högre, men 3 hade blivit över eller så. Morfar Calle Båysens
J18 nr 118 tror jag också var ett brott mot sekvensordningen liksom J14 nr 77.  J18 nr 118 var
ju nästan allitteration för att inte tala om syneffekten. J14 nr 77... 7 + 7 = 14 nästan talmagi, för
att inte tala om den förtrollande upprepningen av 7 som i sig är ett magiskt tal. År 1952 byggdes
nio J14 som fick nr 71 - 79. Om man kände Olle "Kakao" i LSS, kunde man snacka till sig ett
segelnummer. Olles egen J22 nr 33 var nog ingen slump. En trea är bra, två är bättre!

Om du kollar Folkbåtar t.ex. och snackar med dem, ska du se att ägaren av 333, 777 eller 111
och så vidare är eller var extra stolta. Talmagi och skönhet är viktiga ting i en del människors liv.

Carl-Axel Hellman skickade ett E-brev 2016-09-16 till sin gast Michael Bossen (J14 nr 38)
och till Bengt Arne Runnerström (www.julleregister.se) :  Kom att tänka på att eftersom ni är
rätt nya i "branschen", så har ingen sagt åt er att ni ska ha en tolvskilling under masten.

Enligt min morfar Calle (Båysen, J18 nr 118) gick det bra med en 25-öring också. Själv kör jag
med en 1-krona på "Flu" då man måste ta hänsyn till det försämrade penningvärdet! Vi är uppen-
barligen inte de första. Slog upp fenomenet i Wikipedia den svenska och engelska upplagan som
gav goda upplysningar. Rekommenderas!!

Svar från Michael Bossen : Att man lägger ett mynt under masten är inget nytt! Jag la själv dit en
enkrona när jag bytte mastfot på J14 nr 38 "Tora"!  Bör även nämnas att norske Kungen fick höra
om renoveringen av "Astrid Finne" under 1990-talet. Han blev så glad att han skrev ett långt brev
och skickade en norsk enkrona från sin plånbok till mastfoten!

Bengt Arne Runnerström svarade : Jag var på marknad i Rabbalshede, där jag fann en försäljare
av gamla mynt. Som den hängivne numismatiker jag är, dök jag ned i myntlådorna och fiskade upp
en blank nästan ocirkulerad enkrona från 1932, året då min båt J22 nr 1 "Nabben II" byggdes.
Myntet finns nu under masten i båten! 

Eftersom det var Carl-Axel som började, uppdrar vi nu åt honom att skriva mer om detta : 
Varför man har ett mynt under masten i båten?

Tjörn Runt 2016-08-20! 

Nya segel...   Tre foton av Michael Bossen.

...och reparerad mast! 

Träning inför TR. 
Carl-Axel Hellman till rors med nye gasten Michael Bossen i J14 nr 77 "Flu".
Innan start i Tjörn Runt 2016. Carl-Axel berättade efteråt : Vi var 7:a i vår startgrupp bland ca 32
och kom 37:a totalt av drygt 200 båtar i lilla banan. Carl-Axel skickade 2016-08-23 ett E-brev efter
målgången i TR : Samarbetet går bra. "Flu" seglade mycket bra men vindarna var inte på vår sida.
Vi hamnade i ett vindhål på en halvtimma och sedan var det kört.         Foto : Anna Wallhult


TR-starten 2016.            Foto : Anna Wallhult

Inför starten på Tjörn Runt 2017 hade J14 nr 77 "Flu" fått nytt SRS-tal : 0,689 vilket var 0,2% högre
än någonsin tidigare, vilket innebar ca en minut på tiden för en normal Tjörn Runt-segling.  


Tjörn Runt 2017-08-19.   J14 nr 77 "Flu" här fjärde båt fr.h. 
Vi gjorde en mycket bra start, sa Carl-Axel Hellman efteråt i ett E-brev 2017-08-21. 


J14 nr 77 "Flu" har just passerat Tjörnbron efter start.  Rorsman : Carl-Axel Hellman.
Gast : Michael Bossen. (OBS! Hänget och kaffekoppen!)      Foto : Anna Wallhult


"Flu" seglade som ett skott!  Här tredje båt fr. v.


Efter Tjörnbron seglade "Flu" innanför Lilla Brattön. Här tredje båt fr.h. 
Sedan ökade vinden och sjön växte. Masten höll på att blåsa bort, så vi bröt tävlingen.     
När vi kom iland hörde vi att det blåst 17 m/sek.
                                                                       

Åskbyar med horisontellt regn i Kyrkesund!


"Flu" när hon togs upp efter seglingen 2017.


Magnus Bredelius, Klåveröns Varv i Marstrand skrev 2023-06-20 :  I dag fick Gustav och Joel
slita när den legendariska lilla segelbåten "Flu" till slut lämnade Klåverön.


Hon var först fast besluten att sjunka på väg över till Koön, men Joel och Gustav kämpade emot
med ett par spänner, så att hon till slut kom väl fram till Koön i Marstrand.


J14 nr 77 "Flu" lämnar vattnet för sista gången.


Lastbilen väntade på henne för vidare transport till Onsala-museet.


"Flu" har landat på Onsala Båt- och Sjöfartsmuseum. Här står hon t.h. i väntan på placering
under tak. Carl-Axel Hellman och Bengt Arne Runnerströn, Julleregistret, har kommit på besök
2023-07-04. Carl-Axel sitter t.h. med bommen och en hel skottkärra full med ytrustning från "Flu".


Långedragsjullarna ska stå på linje... fr. v. J22 nr 27 "Agneta", J18 nr 128 "Fridfararen", J14 nr 77 "Flu"
och J10 nr 86 "Lotta". Den duktiga arbetsgruppen på museet, ses här i verksamhet med att flytta båtar.


Carl-Axel och någa ur arbetsgruppen vid fikapausen. (Tyvärr suddig bild!)

Magnus Bredelius skrev vidare : Om "Flu" kan man säga mycket! Hon utgör ett band till ett Klåverön
som på 1800-talet stod i förbindelse med guldgruvor i Australien, till Klåveröbor som sökte sig till Syd-
amerika, och till berömda båtbyggare på Orust. Till den legendariske seglaren Calle Båysen, som Kurt
seglade med i sin ungdom, till Bremsegårdens glansdagar och även till den oförliknelige Christoph Strube.

Men"Flu" kom också att vara förebild för hela generationer av Långedragsjullar. Båtens konstruktör,
Tage Hellman - ingift i den spännande familjen Båysen på Klåverön - lät "Flu" bli förebild för en stor
mängd konstruktioner som lämnade hans ritbord.

Och man kan om man vill skriva en stor mängd minnen om lilla Bärkullen, om August Olsson -
"badgästseglaren" och Calle Båysens pappa - och om den stora skicklighet och dådkraft som "Flu"
i alla sin anspråkslöshet representerar.

Men så lämnade hon oss i dag, efter fem totalsegrar i Lidingö Runt, och två totalsegrar i Tjörn Runt.
En legend skapad av legender, och som ända tills nu seglats framgångsrikt av konstruktörens son,
Carl-Axel Hellman.  Men allting har ett slut.  När Carl-Axels krafter tröt, förbarmade sig Onsala
Båt- och Sjöfartsmuseum över "Flu".  Tack för förtroendet under dessa år Carl-Axel, och tack
"Flu" för att vi fick utgöra en liten del av din historia.